I veckan påbörjades Piratpartiets årsmöte, en händelse som kan följas i princip ocensurerad även av oss som inte är med i Piratpartiet. Jag har hållt ett öga på årsmötet, speciellt då en del motioner som lagts är ganska intressanta ur ett politiskt perspektiv då de behandlar dels Piratpartiets syn på sig själv, dels Piratpartiets framtida styrning och dels de frågor som Piratpartiet önskar driva.

Utan någon som helst inbördes ordning så tänkte jag lyfta fram ett par frågor som snart kommer upp till votering (jag ignorerar här en hel hord med ordningsfrågor som verkar vara mer regel än undantag). En intressant motion är A09, "Motion om att beskriva trepiratsregeln i stadgarna". Det här är, som jag förstår det, en inofficiell policy som finns idag där om tre "pirater" går ihop om att göra något inom Piratpartiet, så har de också mandat att göra detta utan styrelsebeslut eller motsvarande. En intressant policy som går väl ihop med vad Karin Kosina vka kyrah förespråkar: actocracy. Styrelsesättet som anger att den som bryr sig tillräckligt mycket för att ta upp penseln och måla huset också får bestämma vilken färg som skall målas.

Vidde föreslår att detta skrivs in i stadgarna. Rick Falkinge har yrkat i motionen att årsmötet antar trepiratsregeln som en policy. Styrelsen hänvisar till motion A16 (delvis från organisationsutvecklingsgruppen) och yrkar avslag på A09. Det verkar för övrigt som om Styrelsen yrkar avslag på de flesta organisatoriska motioner och hänvisar till A16 på dem. Fullt rimligt beteende, men jag hoppas att Styrelsen inte får bifall på alla sina yrkanden om avslag.

Själv tycker jag att trepiratsregeln är en förträfflig policy för ett parti som Piratpartiet, så jag hoppas att Ricks tilläggsyrkande antas.

Under motioner rörande principprogrammet och extern politik så hittar vi ett par intressanta frågor, men den övergripande frågan tycks vara om dessa över huvud taget hör hemma på årsmötet. Styrelsen verkar konsekvent yrka avslag på de flesta motioner som rör principprogrammet, och Revanna påpekar i en postning att det kan handla om att skydda partiet: att en motion kan antas av årsmötet om en person eller grupp mobiliserar tillräckligt många sympatisörer för att rösta för bifall, och att detta skulle skapa Piratpartiet om principprogrammet ändrades på de villkoren.

Det här är inte ett nytt problem: flera andra organisationer som jag suttit med i, eller arbetat med på andra sätt, har haft samma frågeställning, och ibland samma osäkerhet. Inom Free Software Foundation Europe var vi under patentstriden för några år sedan oroliga för om Microsoft (för att ta ett populärt exempel) skulle skicka in sina anställda som medlemmar i organisationen och ta över policyarbetet.

Jag tror inte längre det här är speciellt troligt. Den negativa publicitet som skulle uppstå tror jag skulle skada den eller de som försöker genomföra något liknande. Likväl så tror jag inte att det skulle skada Piratpartiet att anta frågor som rör principprogrammet på årsmötet. För egentligen: var skulle man annars göra det? Om medlemmarna i partiet har åsikter som de tycker är så pass viktiga att de måste in i principprogrammet, ja, då är också årsmötet det högsta beslutande organet i partiet där sådana frågor kan diskuteras och beslut tas.

Givetvis vore det bättre om frågorna var mer förankrade i styrelsen och bland övriga medlemmar innan årsmötet, men som jag förstått det så har man haft en tid efter att motionen var tvungen att vara inskickad, tills dess att man nu genomför årsmötet, just för att få möjlighet att diskutera liggande förslag.

Delvis problematiskt är givetvis att årsmötet, som partiets högst beslutande organ, verkar ha på sin höjd hundratalat, möjligen något fler, röstande. För ett parti som består av jag vet inte hur många tusen nu så borde det kännas problematiskt, och det är inte förvånande att frågor nu lyfts om hur beslut egentligen fattas inom partiet.

Nog om detta, tillbaka till motionerna: B20 - Motion om pliktexemplat och källversioner av publicerade dokument samt B33 - Utveckling av partiets inställning till fri mjukvara, går delvis ihop. Själv är jag givetvis en stark förespråkare för fri programvara och som jag påpekade i en tidigare postning om Pirate Party UK and Free Software, så anser jag det befogat att införa någon form av deponering av källkod för programvara som är upphovsrättsskyddad, så att denna kan publiceras efter att programvaran faller utanför upphovsrätten.

Helst skulle jag vilja gå längre, och kodifiera i lag en del av copyleft-principen, exempelvis genom att kräva att all programvara som distribueras till tredje part också levereras med källkoden. I de fall då ett företag aktivt väljer att inte publicera källkoden tillsammans med sitt program, så får de också finna sig i att de då måste deponera källkoden hos en tredje part som kan göra den tillgänglig efter en begränsad tid (exempelvis fem år). Den här tanken borde utvecklas vidare, men det viktiga är att fri programvara inte får missgynnas av en kortare skyddstid för upphovsrättsskyddad programvara.

I sektionen för Övriga motioner så motionerar Etu om att Piratpartiet borde använda öppna standarder och fri programvara. Solklart fall av bifall: givetvis måste Piratpartiet leva som de lär, och det gäller även för att migrera sin befintliga infrastruktur till fri programvara. Hur man gör det verkar det dock finnas vissa frågor kring, och jag ser det inte som nödvändigt att Piratpartiet övergår från PirateWeb (som man använder idag) till CiviCRM exempelvis. Däremot kan man titta på möjligheterna att göra PirateWeb körbart och användbart på en fri programvaru-plattform, något som JorgenL också påpekar i ett yrkande.

För mig återstår nog bara att säga: lycka till i voteringen!

Uppdatering 14.49: Samtidigt kommer nyheter som att förlängd upphovsrätt på skivor från 50 till 70 år är på väg att få majoritet i EU:s ministerråd. I samma stund som Piratpartiet, ett parti som vill verka för en begränsning i skyddstiden, hållers årsmöte, så verkar således världen vara på väg åt andra hållet.